Kraven varierar idag mycket mellan de statliga bolagen. För ett par år sedan väckte det uppmärksamhet sedan statliga Postnord avslöjades med att anlita svenska åkerier utan kollektivavtal, skriver tidningen Byggnadsarbetaren.
Nu visar Regeringskansliets utredning att av 53 statliga bolag så uppger endast 35 att de ställer krav på leverantörernas arbetsvillkor. 19 bolag svarade att samma krav gäller för alla bolagets leverantörer och 20 bolag uppgav att kraven ställs på leverantörer i samtliga led av leverantörskedjan.
Regeringskansliets utredning konstaterar att:
”många uppförandekoder är tämligen övergripande och oprecisa såvitt gäller arbetsrättsliga villkor.”
Vissa uppförandekoder ställer inga krav alls kring arbetsvillkor, utan handlar mer om affärsetik eller om att följa lagar och regler.
Därför beslutade regeringen den 27 februari i år om en ny ägarpolicy. Den gäller för de statliga bolag där statens ägarandel uppgår till mer än 50%. Då handlar det om 44 statliga bolag.
– Det är en helt ny del i ägarpolicyn som inte funnits tidigare. Som leverantör måste man nu antingen ha kollektivavtal eller miniminivån enligt ett kollektivavtal i sin bransch, säger Maurice Forslund, jurist på avdelningen för bolag med statligt ägande på näringsdepartementet till Byggnadsarbetaren.
– För de statliga bolag som gör upphandlingar så gäller upphandlingslagstiftningen även i fortsättningen. Den innehåller krav på lönenivåer, arbetstider och semester, men det innebär dock inte krav på kollektivavtal och reglerna för dem ersätts alltså inte av ägarpolicyn, avslutar Maurice Forslund.
De nya reglerna kommer att bli bindande från och med april månad. Då förväntas bolagen föra in dem i sina styrdokument i samband med sina bolagsstämmor under våren.
