Nu sammanställs hur olika digitala metoder och verktyg skulle kunna användas av arkitektbranschen i en ny förstudie.
Datainformerad design är en del av samhällets digitalisering. Det påverkar samhällsbyggnadssektorns arbetsmetoder och verktyg. Genom data och digitala verktyg skapas nya förutsättningar för en mer kunskapsbaserad samhällsplanering.
Under 2018–2019 inledde kollegorna Alexander Gösta, Ellen Simonsson, Jacob Flårback, Jesper Karlsson från Liljewall och André Agi från LINK arkitektur ett forskningssamarbete. Syftet var att sammanställa en förstudie kring data och digitala verktyg inom stadsplanering. Med hjälp av medel från LBF- forskningsstiftelse inom Liljewall tilldelades projektet medel. Nu är förstudien färdigställd och publicerad.
Arbeta med digitala metoder
Förstudien redogör även hur man tillgängliggör sig data och hur man kan arbeta med digitala metoder internt. Resultatet påvisar bland annat att man angriper arbetssätten och metoderna på olika sätt.
I huvudsak rör det sig om antingen ett specialiserat eller nischat tillvägagångssätt där ett fåtal medarbetare äger och driver frågan.
Nätverksbaserat upplägg
Eller ett nätverksbaserat upplägg där många involveras för att kunna implementera arbetssätten brett. Dett för att bli en kreativ och utvecklingsinriktad organisation.
– Den stora möjligheten, om arkitektkontoren lyckas med implementeringen, är samverkande kommunikation. Att över yrkesgränser och professioner med hjälp av databaserad design förmedla arkitekturen på ett begripligt sätt för fler än de som är experter. Att grundlägga utformning och gestaltning i fler kompetenser än den egna och samtidigt kunna ta till sig andra experters kunskap enklare, säger Alexander Gösta, arkitekt på Liljewall.
Databaserad stadsplanering
Genom databaserad stadsplanering finns också förhoppningar om att hitta och generera fler samband och scenarios Detta genom att lägga på evidens och data i olika informationslager i komplexa mönster. Att arkitektens roll skulle förminskas i takt med teknikens utveckling anses inte vara fallet.
– Jag tror snarare det kommer ställas högre krav på arkitektens roll i frågeställningarna. Det finns så mycket data på så många olika ställen och det är så lätt att tänka att man ska använda allt. Så är det inte. Vi måste istället ställa rätt frågor från början för att sätta rätt ramverk. Det är inte data som skapar utformningen utan fortsatt vi arkitekter som driver processen – med stöd av data, menar Ellen Simonsson, arkitekt på Liljewall.
”Databaserad stadsplanering – en förstudie kring data och digitala verktyg inom stadsplanering” publicerades under februari 2020.
