Den svenska landsbygden avfolkas för varje år. De som bor kvar får allt svårare att klara vardagen då infrastruktur och service avvecklas. Civilsamhällets möjlighet att erbjuda samhällsservice och bidra till hållbara lokala samhällen är därför en central fråga när det gäller den svenska landsbygdens framtid.
I ett nytt forskningsprojekt ska forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Sveriges Lantbruksuniversitet och Karlstads universitet undersöka vilken roll det lokala civilsamhället får på de platser där infrastrukturen läggs ner.
Det finns flera exempel på hur lokala civilsamhällesorganisationer hjälper till att hålla ihop och utveckla lokalsamhällen på den svenska landsbygden. Detta genom att det lokala civilsamhället själva ersätter offentlig och kommersiell service som försvunnit från orten. Däremot saknas forskning om hur civilsamhället formas för att kunna tillhandahålla den servicen.
– I det här projektet ska vi undersöka vilken roll det lokala civilsamhället tar, eller kanske får, när infrastruktur och service läggs ner. Den mesta forskningen om civilsamhället görs i urban miljö, men hur ser civilsamhället ut på landsbygden? Finns det ett organisationsperspektiv eller är det människorna på plats som formar och organiserar sig utifrån sina behov? Kunskapen om hur rurala civilsamhällesorganisationer faktiskt fungerar är begränsad, så det är frågor som vi vill undersöka, säger Johan von Essen, forskare och professor vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, som medverkar i projektet.
Kommuner där befolkningen i Sverige minskar står idag inför stora framtida utmaningar, vilket ökar trycket på många civilsamhällesorganisationer. Eftersom medborgare och aktörer inom civilsamhället ofta tar på sig rollen att bidra till det lokala samhällsbygget, är det viktigt att visa på deras handlingar och villkoren för hur de agerar.
De frågor som forskarna vill besvara är: Hur arbetar det civila samhällets organisationer för att tillhandahålla tjänster och infrastruktur på landsbygden? Vilka lokala förhållanden möjliggör eller begränsar deras möjligheter till att producera tjänster? Hur påverkas det lokala samhället om det civila samhället tar över ansvar för samhällsservice?
– Förutom dessa stora frågor finns det så klart fler frågor vi hoppas hinna undersöka. Landsbygden hade tidigare en väldigt tydlig roll. Men hur formar människor förståelsen av sin bygd Sverige idag? Studien är också kopplad till de globala målen för hållbar utveckling, säger Johan von Essen.
Studien kommer att göras på fyra platser i två regioner. Dessa är Värmland (Ambjörby och Östmark) och Gotland (Klintehamn och Östergarnslandet). På dessa platser kommer forskarna intervjua personer samt genomföra observationer.
Projektet pågår under tre år, från 2020 till 2023, och genomförs som ett samarbete mellan forskare från tre olika forskargrupper: Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, Avdelningen för landsbygdsutveckling vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet samt CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, vid Karlstads universitet. Projektet finansieras genom anslag från Formas.
