På ARCH26 i Göteborg samlades forskare, vårdaktörer och företag för att diskutera hur vårdens miljöer kan utvecklas med stöd av forskning. För Gerflor, som deltog både som utställare och talare, blev konferensen framför allt en möjlighet att ta del av den senaste kunskapen inom vårdarkitektur och att stärka dialogen mellan akademi och industri.
ARCH26 skiljer sig från många andra branschevenemang genom sitt tydliga fokus på forskning. Under konferensen den 10–12 juni presenterades studier och erfarenheter från allt från demensvård och psykiatri till operationsmiljöer och vårdboenden. En gemensam nämnare var betydelsen av evidensbaserad design – att utformningen av vårdmiljöer ska bygga på kunskap om vad som faktiskt bidrar till bättre vård, ökad trygghet och högre livskvalitet.
Gerflor deltog i konferensens program genom Eric Berteau, Healthcare Business Manager, som medverkade i en diskussion om hur företag och forskare kan samarbeta för att omsätta ny kunskap i praktiska lösningar för vården.
– Det här är inte en traditionell mässa där fokus ligger på produkter. ARCH26 handlar framför allt om att lyssna, lära och bygga nätverk med människor som ligger långt fram inom forskning och utveckling. Det är ett viktigt forum för kunskapsutbyte, säger Ingemar Jensen, Key Account Manager Healthcare på Gerflor och fortsätter:
– För oss som tillverkare av golv- och vägglösningar var det naturligtvis viktigt att bidra med kunskap om hur ytskikt kan påverka hygien, orienterbarhet och en bättre upplevelse av vårdmiljön. Men framför allt uppskattade vi möjligheten att lära oss mer och bidra till att minska glappet mellan akademi och industri.
Stort fokus på naturens betydelse
Ett tema som återkom i många av föreläsningarna var naturens påverkan på människors hälsa och återhämtning.
Forskning som presenterades under konferensen visar att kontakt med natur kan bidra till både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Det kan handla om möjligheten att vistas utomhus, men också om att kunna se grönska från vårdrummet eller att på andra sätt skapa en miljö som upplevs som lugn och naturnära.
Perspektivet lyftes inom flera olika områden, bland annat vårdboenden, psykiatri och förlossningsvård.
– Det var intressant att se hur stark evidensen är kring naturens betydelse för återhämtning. Samtidigt väcker det frågor om hur vi kan skapa samma känsla av trygghet och lugn även i utrymmen där tillgången till natur är begränsad, som till exempel genom golv, väggytor och dess färger, mönster och texturer. Där finns mycket spännande utveckling kvar att göra, säger Ingemar Jensen.
Från forskning till verkliga vårdmiljöer
En annan återkommande diskussion under konferensen handlade om hur forskningsresultat snabbare kan omsättas i praktiken.
För Gerflor blev mötet mellan akademi och industri en av de mest värdefulla delarna av konferensen. Medan forskare presenterade nya rön kring vårdmiljöer fick företagen möjlighet att visa vilka lösningar och material som redan finns tillgängliga.
– Det blev många intressanta samtal. I vissa fall kunde forskare upptäcka lösningar som redan finns på marknaden, och i andra fall fick vi som företag nya insikter om vad forskningen faktiskt visar. Den typen av kunskapsutbyte är viktig om vi ska utveckla vårdmiljöer som verkligen gör skillnad, säger Ingemar Jensen och fortsätter:
– För oss handlar det om att förstå hur vi kan utveckla produkter och arbetssätt som stödjer vårdens behov. Därför är vi också öppna för relevanta forskningssamarbeten. Ju bättre kopplingen är mellan forskning och praktik, desto större möjlighet har vi att skapa miljöer som fungerar bättre för både patienter och personal.
Arkitektur med människan i centrum
När konferensen summerades stod det klart att framtidens vårdarkitektur handlar om betydligt mer än byggnadernas funktion.
Frågor om trygghet, återhämtning, orienterbarhet och mänskliga upplevelser återkom genom hela programmet. Samtidigt visade konferensen hur viktigt det är att forskning, vård, arkitektur och industri arbetar tillsammans för att omsätta ny kunskap i bättre vårdmiljöer.
– Det viktigaste vi tar med oss är kanske ödmjukheten inför hur mycket kunskap som finns inom forskningen. Samtidigt ser vi ett stort värde i att bidra med våra erfarenheter från verkliga projekt. Det är när de perspektiven möts som utvecklingen verkligen kan ta fart, avslutar Ingemar Jensen.
