Generösa fönsterpartier och flödande dagsljus är ledord när nya kontorsfastigheter ska ritas. Det ökar värdet på fastigheten långsiktigt och ger en friskare arbetsplats men det kan också skapa krångliga komfort- och energiproblem om man inte skärmar av solen på rätt sätt. Men hur hittar man balans mellan behaglig temperatur och mycket dagsljusinsläpp?
Dagsljusets superkrafter
Dagsljuset har visat sig påverka kognitiv prestation, humör och pigghet och förebygger psykisk ohälsa.
En studie i Norge visade att mer tillgång till dagsljus sänkte sjukfrånvaron och skyndade på medarbetarnas återgång till arbetet. En turkisk studie visade att trivseln på arbetet gick upp och stress minskade hos sjuksköterskor som exponerades för mer än tre timmars dagsljus om dagen.
I en annan studie i New York fick sjuksköterskor som hade sin arbetsplats nära ett fönster inte bara lägre blodtryck utan skrattade även mer och hade fler sociala interaktioner jämfört med sina kollegor som hade mindre dagsljustillgång.
Varför mår vi bra av naturligt solljus?
Vi har en inbyggd dygnsrytm (cirkadisk dygnsrytm) som styrs bland annat av hormonet melatonin. Produktionen av melatonin styrs av receptorer i ögat som påverkas av ljuset och dess skiftningar under dagen. Om vi får tillgång till blåare / kallare ljus under dygnets tidiga timmar och varmare ljus mot slutet av dagen – precis som det naturliga dagsljuset – så störs inte vår biologiska dygnsrytm och vi sover bättre och känner oss piggare.
Utan tillgång till dagsljus kan den biologiska dygnsrytmen rubbas vilket kan störa sömnen och få oss att bli tröttare och mindre alerta. Därför är dagsljus viktigt på en arbetsplats – både för medarbetarnas hälsa men också för att få en bra effekt i arbetet.
Obehaglig bländning
Med stora fönsterpartier och mycket dagsljusinsläpp kommer dock stora utmaningar med bländning under vår och höst eftersom solen då står så lågt på våra nordliga breddgrader.
Det som forskningen kallar för obehagsbländning innebär att ögat inte tar direkt skada men att vi upplever ett obehag av ljuset. Det kan även vara obehag som är omedvetet – vi märker alltså inte alltid av att vi blir irriterade i ögonen förrän källan till ljuset bländas av.
Besvär med ögon och syn kan även leda till problem med nacke och skuldror. De som har ögonbesvär kan få huvudvärk lättare och ha två till tre gånger så mycket besvär från nacke, axlar och skuldror. Det har såklart dålig inverkan på välmående, prestationsförmåga och produktiviteten.
Dagsljus och termisk komfort
Det är dyrare att bygga fastigheter med många och stora fönster samtidigt som uppvärmnings- och nedkylningskostnaderna ofta blir högre, men är ändå attraktivt eftersom investeringen har visat sig öka fastighetens långsiktiga värde.
Stora fönsterpartier ökar även utmaningarna med inomhustemperaturen på arbetsplatsen. På sommaren blir värmelasten väldigt stor om inte solljuset stoppas innan det når fönstret. Och på vintern riskerar stora nedkylda fönsterpartier att kyla ner inomhusluften och orsaka kallras.
Det innebär ofta dyra nedkylningskostnader under sommaren och dyr uppvärmning under vintern för att hålla en bra termisk komfort på arbetsplatsen.
Solavskärmning skapar balans
Med rätt avskärmande insatser så kan man se till att medarbetarna får sin dagliga dos av det nödvändiga dagsljusets med alla sina hälsofördelar samtidigt som man tar bort bländningen och skapar ett behagligt inomhusklimat. Vilket i sin tur ger en skönare fysisk arbetsmiljö och förhoppningsvis friskare medarbetare på sikt.
Topp-fem avskärmningar
Vi rekommenderar ofta en kombination av utvändig solsavskärmning för att blockera värmelasten innan den når fönstret och invändiga solskydd för att enklare kunna anpassa behoven hos de som vistas i rummet.
Här kommer fem bra utvändiga och invändiga solavskärmnings-lösningar som hjälper till att skapa balans mellan mycket dagsljusinflöde och skönt inomhusklimat.
Fasadpersienn: utvändig solavskärmining med lameller som kan automatiseras att vinklas automatiskt för att släppa in så mycket dagsljus som möjligt men ändå förhindra både värmelast och bländning. Läs mer om fasadpersienner
Zipscreen: en utvändig väv som påminner om en rullgardin som löper i skenor. Väven är genomsiktlig och silar ljuset. Med reflekterande väv blir dessutom värmelasten minimal i rummet. Läs mer om zipscreen
Fönstermarkiser: utvändiga markiser skärmar av solen men tillåter ändå de på insidan att ta del av dagsljusets skiftningar utanför fönstret. Läs mer om fönstermarkiser
Spolrullgardin: invändiga lösningar som silar ljuset. Väven kan vara mer eller mindre genomsiktlig och finns även med reflekterande effekt som speglar bort värmen. Det finns även rullgardiner med dubbel effektväv där vissa partier är tätare och silar solljuset medan andra partier är helt genomsiktliga och tillåter utsikt. Läs mer om spolrullgardin
Gardiner: Gardiner kan ha många funktioner utöver att de kan sila ljuset. Så finns det även ljudabsorberande tyg och fördunklande vävar som mörklägger för bättre presentationer. En kombination av olika typer av gardiner är vanligt. Läs mer om gardiner
Tänk på att de flesta solavskärmningar kan byggas in och döljas i fasaden eller innertak.
Tips! Mät dagsljuset
Vill du veta hur dagsljusmiljön är på din arbetsplats? Nu direkt? Det finns många olika verktyg för att möta dagsljuset och görs ofta både i simulerade förhållanden och med ljusmätare för att definiera behoven av solavskärmning. Men är man nyfiken och vill ha en snabb indikation på dagsljusförhållandena man sitter i så har arbetsmiljöverket tagit fram en app för att möta ljuset. Du hittar mer information om appen på Arbetsmiljöverkets hemsida här.
