En sammanställning av närmare 138 000 radonmätningar visar att drygt 19 procent av de mätta villorna har radonhalter över den svenska referensnivån. Under den Nationella Radonveckan den 2–8 november lyfter Svensk Radonförening behovet av att fler får kunskap om radon, mäter sina bostäder och följer upp förhöjda värden. Sammanställningen bygger på statistik från Radonova Laboratories.
– Förhöjda radonhalter är ett problem som berör många husägare. Samtidigt vet den som inte har mätt inte hur det ser ut i den egna bostaden. Vi behöver nå fler med begriplig information om varför en mätning är viktig och vad man kan göra om värdet är för högt, säger Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening.
Mätningarna i sammanställningen har analyserats under perioden 2016–2026. Av de mätta villorna hade 19,3 procent ett årsmedelvärde över referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter, Bq/m³.
Mätningen ger svar om det egna huset
Resultaten visar hur vanligt det är med förhöjda halter bland de villor som ingår i underlaget. Eftersom dessa inte utgör ett slumpmässigt urval går det däremot inte att avgöra hur stor andel av hela Sveriges villabestånd som har radonproblem.
Radonhalten kan skilja sig kraftigt även mellan närliggande hus. Varken grannens mätresultat eller en radonkarta kan ge besked om halten i den egna bostaden.
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan komma in i byggnader från marken eller avges från vissa byggnadsmaterial. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer. Det enda sättet att ta reda på radonhalten är att mäta.
– En mätning ger möjlighet att upptäcka ett problem som annars kan förbli okänt i många år. Om halten är förhöjd behöver orsaken utredas och lämpliga åtgärder genomföras. Sedan behövs en ny mätning för att kontrollera att åtgärderna fungerar, säger Dag Sedin.
Bättre uppföljning behövs
Behovet av fler mätningar lyfts också i Strålsäkerhetsmyndighetens utvärdering av den nationella handlingsplanen för radon, som publicerades i januari 2026. Myndigheten konstaterar att mätningsgraden i småhus fortfarande är relativt låg och att fortsatta informationsinsatser behövs.
Utvärderingen pekar även på behovet av bättre nationell samordning, ett nationellt register för radonmätningar och tydligare sätt att följa arbetets resultat.
– Vi behöver kunna följa både var mätningar görs och om upptäckta problem blir åtgärdade. Då blir det lättare att rikta insatserna dit de behövs och bedöma om arbetet minskar människors exponering för radon, säger Dag Sedin.
Nationella Radonveckan genomförs den 2–8 november och ska öka kunskapen om radon i bostäder och på arbetsplatser. Svensk Radonförening vill använda uppmärksamheten till att få fler att mäta och lyfta vikten av att förhöjda värden leder till åtgärder som följs upp.
BIld av alpay20
