Gunnestorpsskolan i Göteborg tilldelades kvalitetsutmärkelsen ”PQi – Utmärkt Projektkvalitet” 2025. Det drygt 300 miljoner kronor stora skolbygget genomfördes med en kostnadsavvikelse på mindre än en procent. Bakom resultatet fanns ett systematiskt ekonomiarbete, men också en projektorganisation som medvetet arbetade med samarbete, kommunikation och en kultur där alla förväntades ta ansvar för helheten.
Gunnestorpsskolan är en ny F–6-skola med idrottshall, dimensionerad för 560 elever. Byggnaden omfattar cirka 8 400 kvadratmeter och uppfördes av ByggDialog på uppdrag av Göteborgs Stads stadsfastighetsförvaltning.
Projektet genomfördes i samverkan, och ByggDialog var med redan under projekteringen. Det gjorde det möjligt att tidigt fastställa en realistisk budget och sedan styra mot den genom hela projektet. När skolan stod klar låg slutkostnaden en procent från budget.
– Vi hade koll på ekonomin hela vägen. Genom att stämma av prognoserna löpande och lyfta avvikelser direkt kunde vi fatta beslut i tid, i stället för att överraskas i slutet, berättar Anton Lööf, platschef på ByggDialog.
Ekonomin krävde ständig uppmärksamhet
För Mohammed Hama Raza, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen, var ekonomin en av de största utmaningarna.
– Det är klart att ekonomin varit både min och ByggDialogs största utmaning.
Projektet arbetade med månatliga slutkostnadsprognoser och löpande avstämningar med underentreprenörerna. Samtidigt präglades kalkylarbetet av riskmedvetenhet. När budgeten togs fram behövde man ta höjd för osäkerheten kring materialpriser och kostnadsutveckling.
Det goda ekonomiska resultatet hade alltså flera förklaringar. Men vilken betydelse hade projektorganisationens sätt att samarbeta?
Rätt människor och förståelse för varandra
När Mohammed och Anton var för sig fick identifiera projektets tre viktigaste framgångsfaktorer var deras svar påfallande samstämmiga.
Mohammed började med organisationen.
– De som är med i projektet måste tro på partnering och samverkan. Och jag menar inte bara från entreprenören, utan från alla håll. Hela projektorganisationen.
Hans andra framgångsfaktor var tydlig och prestigelös kommunikation.
Den tredje handlade om att förstå varandras roller och förutsättningar.
Som beställare behövde Mohammed förstå vad entreprenören behövde för att produktionen skulle fungera effektivt, exempelvis snabba beslut och tillgång till information. På motsvarande sätt behövde entreprenören förstå beställarens ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och klimatkrav. Samarbetet förutsatte också förtroende.
– Att man utan prestige pratar med varandra och att man pratar tydligt. Var öppen. Det här är vårt gemensamma projekt.
Kulturen måste nå hela vägen ut på bygget
Anton lyfter fram samma framgångsfaktorer, men med perspektivet från produktionen.
– Som mest arbetade omkring 85 yrkesarbetare samtidigt på byggarbetsplatsen. Med så många människor från olika företag är samarbetet en viktig faktor.
Ibland dyker det upp underentreprenörer som inte är så vana vid partnering. Vi ser det som viktigt att lära dem vårt sätt att arbeta, eftersom det blir bäst resultat när alla projektdeltagare jobbar på samma sätt och mot samma mål.
Samtidigt var de erfarna underentreprenörerna en av Antons viktigaste framgångsfaktorer. Nära relationer och korta informationsvägar gjorde det lättare att lösa problem.
– Det är inga konstigheter att kakelsättaren pratar med ventilationsmontören.
De ledande montörerna hos underentreprenörerna fungerade som ett slags extra arbetsledare och kulturbärare. ByggDialog hade dessutom en relativt stor grupp egna yrkesarbetare på plats för att bidra till arbetsplatsens kultur.
– Vi vill ha några som håller i taktpinnen och flaggan, så att det blir rätt kultur på bygget, rätt kultur i bodarna. Så vi har haft många ”kulturarbetare” i projektet, säger Anton.
Kulturen behövde också överleva förändringar i organisationen. Mohammed var den tredje projektledaren från beställarsidan och Anton tillträdde som platschef i april 2025.
– Om man inte har den här tydligheten i hela organisationen hela tiden och bjuder in de nya så finns ingen chans att lyckas, säger Mohammed.
Ett lass gatsten visar vad samarbete kan betyda
Ett konkret exempel på hur samarbetet påverkade ekonomin kommer från skolans utemiljö.
I projekteringen hade man föreskrivit smågatsten på en del av skolgården. Samtidigt fanns större gatsten från det befintliga området som annars riskerade att transporteras bort. Lösningen ändrades så att stenen kunde återanvändas.
– Då vinner man inköpskostnaden, då vinner man transporten fram och tillbaka och massa med arbetstimmar, säger Mohammed.
Exemplet illustrerar betydelsen av att söka lösningar som är bra för helheten. Men återbruk var inte alltid ekonomiskt fördelaktigt. Skolans fasad innehåller exempelvis återbrukat tegel som enligt Anton var dyrare än nytt. Det gällde att väga klimatambitioner, funktion och ekonomi mot varandra.
Även ett framgångsrikt projekt ger lärdomar
Trots det goda resultatet hade Mohammed gärna fått fram fler kostnadsbesparande förslag från underentreprenörerna redan under projekteringen. Alternativa produkter och lösningar med samma funktion, men till lägre kostnad.
Anton lyfter en närliggande lärdom: betydelsen av tidig planering och samsyn. Ju mer som kan lösas i förväg, desto mindre blir risken för störningar och onödig arbetsbelastning i produktionen.
Gunnestorpsskolan visar därmed hur projektkultur kan bli en konkret del av projektstyrningen. Det handlar om rätt människor, tydlig kommunikation och förståelse för varandras förutsättningar – men också om att kombinera förtroende med ekonomisk kontroll och våga fatta svåra beslut.
PQi gav stöd för förbättringar
Under projektets gång användes PQi för att regelbundet mäta hur de medverkande upplevde samarbetet och förutsättningarna för att göra ett bra jobb. ByggDialogs platsledning gick löpande igenom resultaten, diskuterade medarbetarnas synpunkter och lyfte förbättringsbehov i projektgruppen.
– Det blir lättare att identifiera projektgruppens behov. Det är enklare att säga vissa saker lite anonymt än att lyfta dem direkt, säger Anton Lööf.
Särskilt bidrog mätningarna till att uppmärksamma behovet av tydlig information och kommunikation.
– Man kan inte vara alltför kommunikativ. Information kostar inget, avslutar Anton.
Fakta om projektet Gunnestorpsskolan
Beställare: Göteborgs Stads stadsfastighetsförvaltning
Entreprenör: ByggDialog
Entreprenadform: Totalentreprenad i Samverkan/partnering
Omfattning: Ny byggnad om cirka 8 400 m²
Antal elevplatser: 560
Investering: Drygt 300 miljoner kronor
Färdigställande: 2026
