Tidigare har gränsen för vem som har ansvar för att en hiss fungerar som den ska varit något luddig. Att det är fastighetsskötaren som ska se till att någon kompetent firma håller efter hissen har det aldrig varit någon tveksamhet om. Men om ett serviceavtal är påskrivet och något händer trots att den kompetenta firman tagit på sig serviceansvaret – vem har det yttersta ansvaret då?

Ansvaret för hissen går inte att avtala bort

Det må ha varit luddigt före december 2025. Men i och med de nya regler som kom då har det blivit tydligare än någonsin tidigare. Ansvaret för hissen går inte att avtala bort. Det tillhör ytterst fastighetsägaren.

I samband med att en hiss tas i bruk flyttar ansvaret över från byggherren till fastighetsägaren. Det är sedan ägaren som ska se till att hissen underhålls, genomgår kontroller och nyttjas på ett säkert sätt. Det ansvaret flyttar dock inte vidare bara för att fastighetsägaren delegerar uppdraget till en fastighetsskötare eller serviceföretag. Ägaren är alltid ytterst ansvarig.

Det ägaren har att göra är att följa de regelverk som åligger denne samt köpa in kompetent och löpande hisservice, alltså planerat underhåll som håller hissen säker i drift och åtgärdar slitage och skador i god tid.

Det som ändrades när de nya reglerna trädde i kraft

Från och med den 1 december 2025 gäller nya föreskrifter om motordrivna anordningar. Det är dock inte så mycket nya regler utan snarare tydligare regler. Krav och funktionskrav överensstämmer fortfarande i det stora hela med författningen BFS 2011:12.

Det som hänt i stället för nya och hårdare regler är en omstrukturering. Reglerna har fått en uppdelning i tre separata författningar, som var och en riktar sig till olika delar av branschen. Den första innehåller krav för användning av motordrivna anordningar, den andra för kontroll samt ackreditering av kontrollorgan och den tredje innehåller regler om hissar enligt hissdirektivet.

Tydligheten gör det enklare för var och en att hitta vad som gäller för dem. För att uppnå detta har dessutom hänvisningarna till andra regler tagits bort.

Nya detaljer – gamla regler

Att nivån på regelkraven är oförändrad framgår av Boverkets vägledning om hissar. Dock innebär detta inte att det uppdaterade regelverket inte innehåller något nytt. Det som tillkommit handlar om sådana saker som ett nytt dokumentationskrav vid mindre avsteg, samt förtydliganden kring fackmannamässigt utförande. Däremot fortsätter tidigare utfärdade protokoll, intyg och CE-märkning att gälla som tidigare.

I vanliga fall brukar uppdaterade regelverk innebära olika långa övergångstider så att branschen har möjlighet att förbereda sig inför de nya omständigheterna. Dock har Boverket bedömt att någon sådan övergångstid inte behövs i detta fall. Detta eftersom grundkraven i sig är mer eller mindre oförändrade. Förändringarna gör det tvärtom snarare enklare att sätta sig in i reglerna numera, jämfört med tidigare.

Besiktningarnas och underhållens olika stadier

Innan en hiss tas i bruk första gången görs den initiala besiktningen. Det är då kontrollorganet undersöker om hissen uppfyller säkerhetskraven. Efter att hissen tagits i drift återkommer besiktningen regelbundet. I fall där den måste genomgå en större ändring krävs även en revisionsbesiktning innan hissen får tas i bruk igen.

Under normala omständigheter ska hissen även besiktigas två år efter den tagits i bruk och därefter varje eller vartannat år beroende på vilken sorts hiss det är. I undantagsfall kan besiktning ske mer sällan än så om byggnadsnämnden godkänner särskilda skäl, där driftsäkerheten påverkas i liten omfattning.

En besiktning av en hiss är som en besiktning av en bil. Ett antal kontrollpunkter granskas för att ge en generell bild av standard och säkerhet. Det innebär dock inte att man som ägare inte sedan har fullt ansvar för driftsäkerhet och underhåll under varje given dag fram till nästa besiktning. Däremellan måste ett löpande underhåll pågå.

Ordning och reda i regelverk och i verkligheten

Ett regelverk med tydlighet, ordning och reda skapar förutsättningar för en bransch där olika aktörer vet vem som ansvarar för vad, hur olika moment ska göras och vem som ska göra det. Framförallt gäller det vem som har ansvar för vad. Detta är det nya regelverkets största förtjänst.

Det är ytterst fastighetsägarens ansvar att se till att hissen fungerar säkert. Men det är besiktningspersonalens ansvar att se till att besiktningen protokollförs på ett tydligt och bra sätt, så att det blir enklare för en lekman att följa direktiven. Det är även serviceföretagens uppgift att kunna visa att de har följt regelverken i sitt arbete, så att fastighetsägaren kan lita på att dennes hissar är säkra och pålitliga.

Det gör det också enklare för fastighetsägaren att avgöra om bolaget han anlitar för service och underhåll inte bara har kompetens, utan har kompetens för just den modell och typ av hiss som finns i fastigheten.

Fastighetsägaren har det yttersta ansvaret och övriga aktörer har ansvar att hjälpa denne att kunna ta sitt ansvar.