Noggrann rekrytering på individnivå, en beställare som var på plats varje dag och snabbt agerande på PQi-resultat. Det var några framgångsfaktorer vid ombyggnaden av Uddebo reningsverk i Luleå, ett projekt som nu prisats med PQi – Utmärkt Projektkvalitet 2025.
– Jag har jobbat i 40 år i branschen och 20 år med samverkan. Det här är mitt absolut roligaste projekt, säger beställaren och projektledaren Anna-Karin Andersson.
Uddebo avloppsreningsverk i Luleå är byggt 1965 och behövde en större modernisering i form av ny intagsdel för avloppsvattnets första reningsfas, samt ny pumpstation. I uppdraget fanns även en option på ny personaldel. Budgeten var 200 miljoner och projektet handlades upp som ett samverkansprojekt med Peab Anläggning som entreprenör.
Första utmaningen – var ska vi bygga?
Projektet stötte på en rejäl utmaning direkt: Det fanns ingen mark att bygga på.
– Den angränsande marken vi tänkt bygga på ingick i ett större planeringsarbete för hela Luleå. Så vi fick tänka om ordentligt innan vi ens hunnit börja, säger Anna-Karin Andersson, projektledare hos beställaren Lumire, Luleå Miljöresurs.
Peab tog då hjälp av en konsult som lyckades minska ytan.
– Den tänkta byggnaden var 2 000 kvadrat, men genom ett starkt teamwork fick vi ner ytan till 1 000 kvadratmeter så att den rymdes på befintlig mark, berättar Mikael Östman, projektchef på Peab.
Annorlunda rekrytering med cv och intervjuer på individnivå
En annan framgångsfaktor var noggrannheten i valet av underentreprenörer och medarbetare – ända ner på individnivå.
– Alla våra projektörer, strategiska underleverantörer och underentreprenörer upphandlades utifrån cv, presentationer och intervjuer. Det var ovanligt att även våra samarbetspartners blev upphandlade på det sättet. I samverkansprojekt är det extra viktigt att välja personer som passar och trivs med den formen, säger Mikael Östman.
Anna-Karin menar att den noggranna rekryteringen märktes i projektet:
– Peab har varit otroligt duktiga på att hitta yrkesfolk som gör sitt yttersta. Allt blir rätt på en gång, inget behöver göras om.
En lärdom de vill dela med sig av är att fortsätta med frekventa möten även då projektet rullar på, för att få ännu bättre effekt av samverkan.
– Det är sällsynt med så många samverkansträffar och workshops som vi haft, och att vi involverat alla parter, både våra projektörer och andra underentreprenörer, säger Mikael.
Ett öppet och prestigelöst klimat
Kajsa Simu från Hlin AB var samverkansledare i projektet och imponerades av öppenheten och samarbetsviljan hos alla parter. Den bilden bekräftas av Anna-Karin Andersson:
– Den här responsen och viljan från leverantörsledet att skapa ett bra resultat har jag aldrig upplevt tidigare. I min roll har jag också vår drift som intern beställare. Där var Peab ett starkt stöd för mig när driften ville ha mer än vi hade råd med.
Det fanns också en öppenhet för olika lösningar och att gemensamt resonera sig fram till den bästa. Ett exempel var valet av reningsteknik.
– Underentreprenören för maskinprocessen, Aqua Svea, var duktiga på att förutsättningslöst jämföra tekniker innan vi valde lösning, säger Anna-Karin.
Gemensamt platskontor och firande av delmål
Samarbetet underlättades även av att både Anna-Karin och projektansvarig VA-ingenjör Erika Broström satt på platskontoret i princip på heltid tillsammans med både tjänstemän och yrkesarbetare.
– Att kunna diskutera olika saker över korridoren, luncha och fika tillsammans, skapar både effektivitet och delaktighet, säger Anna-Karin.
På platskontoret har de även firat framsteg och delmål löpande med alla yrkesgrupper.
– Ett exempel är att vi inte ska ha några allvarliga olyckor, och när vi nått 50 riskbedömningar bjuder vi på fika. Det gör att alla blir extra motiverade.
PQi ger värdefull benchmark
Utmärkande för Uddebo-projektet är höga PQi-resultat från start till mål. Enligt alla tre beror det på att de väldigt snabbt tog itu med synpunkter från mätningarna.
– Vi låg väldigt högt men fångade direkt upp frågor med lite lägre resultat för att kunna åtgärda dem innan de växte till större problem. Vi har inte nöjt oss med ”good enough”. Kanske handlar det om att vi alla är lite tävlingsmänniskor, säger Anna-Karin och skrattar.
Extra fokus lades på frågor där resultaten skilde sig åt mellan olika roller.
– Där vi såg en skillnad i uppfattning mellan yrkesgrupperna lyfte vi direkt upp det och pratade om det. Ett önskemål från yrkesarbetarna var bättre förberedda arbetsberedningar. Då hade vi en genomgång och såg till att arbetsledaren mötte det önskemålet, säger Anna-Karin.
En av mätningarna pekade på behovet av tydligare tidplanering. Då införde projektledningen visuella planeringstavlor på initiativ av Kajsa Simu.
– Den visuella styrning som Kajsa införde blev tydligare och fick väldigt bra respons, säger Anna-Karin.
– Jag blir glad över den återkopplingen, för jag tror verkligen att den visuella planeringen är en nyckel till inkludering och delaktighet. Nu har jag det i ryggen när jag går in som samverkansledare i andra projekt, säger Kajsa Simu.
Mikael sätter stort värde på PQi-verktyget för att skruva på detaljer, och använder det redan i ett annat projekt. Anna-Karin pekar på fördelen att kunna jämföra sig med andra.
– Till skillnad från enklare verktyg ger PQi en värdefull möjlighet att benchmarka mot marknaden vilket är både roligt och värdefullt.
Lärdomar och framgångsfaktorer i korthet
– Ett tips är att rekrytera med intervjuer och cv på personnivå även för underentreprenörerna, och välja personer som trivs och passar i samverkansprojekt.
– Se till att snabbt fånga upp och möta/åtgärda synpunkter eller önskemål.
– Fokusera på frågor där svaren skiljer sig åt mellan olika roller/yrkesgrupper. Där finns utrymme för att överbrygga gap.
– Även om resultaten är höga redan i början, håll i samverkan, möten och workshops för att säkerställa bra resultat hela vägen.
Fakta om projektet Uddebo – Ny intagsdel och personaldel
Anläggningsprojekt ny mekanisk intagsdel och pumpstation samt ny personalbyggnad, Uddebo avloppsreningsverk i Luleå. Partnering-/samverkansprojekt, BIM. Byggnationerna är klara, det som återstår är rivning av den gamla personalbyggnaden samt återställande av mark.
Produktionskostnad: 200 miljoner kronor
Projektstart: 2022
Byggstart: 2023
Ibruktagande: 2026
Byggherre: Lumire, Luleå Miljöresurs
Huvudentreprenör: Peab Anläggning
