Mitt i Trondheim står Teknostallen – ett ambitiöst transformationsprojekt i regi av KLP Eiendom. Den tidigare spårvagnsdepån från 1920-talet har rehabiliterats och omvandlats till en modern hälso- och teknikbyggnad. Byggnaden inrymmer nu både hälsoföretag, laboratorier, undervisningsmiljöer och moderna kontor – och fungerar som ett nav i Teknobyen.
Som byggherre har KLP Eiendom haft höga ambitioner för miljön och långsiktigt värdeskapande:
– Hållbarhet, hälsa och innovation har varit vägledande principer från första skissen. Vi siktar på att certifiera projektet med Well Platinum och BREEAM-NOR Excellent, säger projektledaren på KLP Eiendom, Lasse Volden.
I hjärtat av projektet finns en stor, tropisk inomhusträdgård – ett grönt atrium som ger dagsljus, renare luft och en naturupplevelse.
Stora miljövinster och tydligt dokumenterade resultat
En av de viktigaste miljöåtgärderna i projektet är etableringen av en gemensam energicentral för Teknobyen, som levererar miljövänlig värme och kyla till Teknostallen och två angränsande byggnader. Den färdiga byggnaden har nu energimärkningen A. Den nya energicentralen minskar energianvändningen i Teknostallen och angränsande byggnader med hela 2,3 GWh per år jämfört med fjärrvärmeanvändningen. Före renoveringen använde den gamla byggnaden (8 900 m² uppvärmd BRA) cirka 3,4 GWh per år. Den nya byggnaden har byggts ut till hela 46 250 m² uppvärmd BRA, och ändå förväntas energianvändningen bli cirka 3–4 GWh totalt när normal drift är etablerad.
– Energicentralen ger oss möjlighet att både samla in och leverera energi till närliggande byggnader. Både denna effektiva energiproduktion och moderniseringen av hyresgästernas utrustning – särskilt i laboratorie- och industrilokalerna – har bidragit till den stora förbättringen. Byggnaden är nu nästan fem gånger större, utan motsvarande ökning av energiförbrukningen, säger Jonas Brenntrø, miljö- och hållbarhetschef på KLP Eiendom Trondheim.
En av de viktigaste miljöåtgärderna i projektet är etableringen av en gemensam energicentral för Teknobyen, som levererar miljövänlig värme och kyla till Teknostallen och två angränsande byggnader. Foto: KLP Eiendom Trondheim
Växthusgasberäkningarna visar att Teknostallen uppnår 23 procent lägre utsläpp från materialanvändning jämfört med en referensbyggnad. Detta beror bland annat på användningen av koldioxidsnål betong (klass A), valet av material med lägre klimatavtryck (inklusive gips) och bevarandet och återanvändningen av stora delar av de skyddade nord- och västsidorna av fasaden samt tegelfasader. Dessutom var byggarbetsplatsen fossilfri under rehabiliteringen.
Som entreprenör har NCC varit entusiastiska över KLP:s vision för fastigheten:
– Själva projektet är spektakulärt, men det är också spännande att arbeta med en fastighetsaktör som har ett tydligt fokus på hållbarhet och socialt ansvar, säger divisionschef på NCC Building, Lars Petter Gamlem.
Grönt atrium för en bättre inomhusmiljö
Byggnaden har också utvecklats för att främja hälsa och välbefinnande. I hjärtat av projektet finns en stor, tropisk inomhusträdgård – ett grönt atrium som ger dagsljus, renare luft och en naturupplevelse. Både grönområden och en köksträdgård har etablerats på taket som är tillgängliga för hyresgästerna. Dessa lösningar är inte bara estetiska, utan är en del av WELL-arbetet för att skapa byggnader som aktivt stödjer människors välbefinnande.
Innovativa driftslösningar
Teknostallen har tekniska lösningar som både levererar på dagens behov och är utformade för framtida flexibilitet. Ett exempel är etableringen av ett komplett tekniskt nät i hela byggnaden. Detta gör ombyggnader och anpassningar mycket snabbare och mer prisvärda – en särskild fördel i byggnader med frekventa förändringar i hyresgästsammansättning och tekniska krav.
– Vi valde att etablera ett komplett tekniskt nät eftersom vi såg att det kunde ge oss betydande fördelar vid ombyggnad, justering och revidering av kontorslokaler. Förutsägbarheten i den tekniska infrastrukturen minskar både byggtiden i ombyggnadsfaser och resursanvändningen för hyresgästanpassningar och är en princip vi kommer att fortsätta med i nya projekt, säger projektledaren Lasse Volden.
Dessutom har fastighetsägaren valt att bygga SD-systemet på öppna och icke-proprietära PLC-lösningar. Detta har gett en flexibel och framtidsinriktad systemstruktur som förenklar integrationen av ny teknik, ger effektivare felsökning och drift och inte låser dem till en leverantör.
– Vidare har vi lärt oss att värme- och kylregister bör separeras när temperaturen regleras via luft, och vi kommer att basera detta på detta i framtida projekt, säger projektledaren Lasse Volden.
– En bra lärdom är vikten av att separera värme- och kylregister när temperaturen regleras via luft. Den här metoden har gett oss mycket bättre kontroll, stabilare inomhusklimat och färre driftsutmaningar, avslutar Erik Barø, driftschef på KLP Eiendom Trondheim.
