Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm saknar kulturhistoriskt motstycke i Sverige. FOJAB har fått uppdraget att utveckla flera av de minnesmärkta industribyggnaderna för en ny användning.

– Det är ett fantastiskt projekt och ett enormt fint förtroende, säger uppdragsledande arkitekt Ylva Åborg. På FOJAB har vi stor erfarenhet av att arbeta med kulturminnesmärkta miljöer, men det här skulle kunna vara juvelen i kronan.

I Gasverksområdet på norra Djurgården tillverkades stadsgas för värme, ljus och matlagning åt stockholmarna i över hundra år. Det planerades och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg, ett prestigeprojekt som visade på industriell innovation och framåtanda. Området illustrerar industriarkitekturens historia från 1800-talets gedigna tegelbyggnader, via stålkonstruktionerna i gasklockorna från 1910- och 1930-talet till den modernare arkitekturen i spaltgasverket från 1970-talet.

2011 upphörde gasproduktionen. Gasverksområdet utvecklas nu av CA Fastigheter tillsammans med Stockholms stad med ambitionen att det tidigare stängda industriområdet ska öppnas upp och bli en levande och öppen stadsmiljö.

Detaljplanen för etappen som kallas östra Gasverket har vunnit laga kraft och ett första spadtag togs den 7 november. Nu inleds arbetet med att transformera de äldre kulturminnesmärkta industribyggnaderna, ett uppdrag som tilldelats FOJAB. Några av byggnaderna inom planområdet är ritade av Boberg på 1890-talet. Andra är av senare datum, som en ångkraftcentral från sent 1940-tal.

– Det första steget i vårt arbete är en förstudie som ska ge svar på vilket nytt innehåll de gamla byggnaderna kan fyllas med, säger uppdragsansvarig arkitekt Max Zotterman.

Förstudien och programhandlingen ska vara klar i vår. Stadens ambition är att hela Gasverksområdet ska öppna efter 2030.