Under krig riskerar värdefulla kulturegendomar att bli utsatta för skadegörelse och angrepp. I samband med det ökade beredskapsarbetet i Sverige, pågår nu därför ett arbete med att märka ut utvalda platser i landet som ska skyddas under Haagkonventionen. I Helsingborg har tre landmärken valts ut av länsstyrelsen, och Helsingborgs Konserthus är ett av dom, som i torsdags 28 november, tog emot sitt emblem.
Konserthuset är en av tre kulturegendomar i staden – tillsammans med Kärnan och Sankta Maria kyrka – som skyddas under Haagkonventionen. När länsstyrelsen gjort sitt urval har ambitionen varit att få med objekt från olika kategorier och tider. De har även tittat på vad som ur ett nationellt och regionalt perspektiv är viktigt, och förhållit sig till att det ska vara välkända objekt som redan är skyddade under kulturmiljölagen.
Helsingborgs Konserthus uppfördes under en omdanande period i arkitekturhistorien och är ett av Sveriges främsta exempel på tidig funktionalism. Byggnaden, som invigdes 1932, ritades av den välkände arkitekten Sven Markelius. Dess interiör har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär och speglar tidens moderna ideal.
Med detta motiverar Länsstyrelsen skyddsmärkningen av Helsingborgs Konserthus.
Ett symboltungt erkännande mot en mörk bakgrund
Visionen som låg till grund för byggandet av Konserthuset har resulterat i en arkitektonisk milstolpe, men i praktiken också en unik inramning för Helsingborgs Symfoniorkester, som i nära 100 år har erbjudit tusentals helsingborgare möjligheten att söka sig till en plats för betydande och hållbara upplevelser.
– Det är ett stort erkännande av det värde som kulturarvet och konsten har för att stärka befolkningens motståndskraft, mentala uthållighet och kritiska förståelse, att The Blue Shield tilldelas Konserthuset. Långsiktiga investeringar i starka, oberoende konstinstitutioner och den demokratiserande mångfald som vi bidrar med är en förutsättning för totalberedskapen, säger Katrine Ganer Skaug, konserthuschef.
Skyddsmärkningen påminner om kulturens förmåga att förena och skapa hopp även i de mest utmanande tider, något som också speglas i Symfoniorkesterns arbete.
– Vi känner ett stort ansvar, men också stor bekräftelse på vad Konserthuset representerar genom denna märkning. Den 7 december spelar vi Bachs Juloratorium, som skapades under en av Europas mest konfliktfyllda och blodiga perioder. Det ger både perspektiv och styrka att publik och orkester kan mötas och tillsammans skapa en generös lyssning, oavsett politiskt läge. Förhoppningsvis kommer vi alltid att kunna fortsätta med detta, menar Katrine.
Blue Shield – en internationell skyddsmärkning
För att markera de utvalda kulturegendomarna kommer den så kallade Blue Shieldskylten, som är det internationella kännetecknet för kulturegendom, och Haagkonventionens emblem, att sättas upp vid objekten. Ett skydd under Haagkonventionen innebär att över 100 andra stater har skrivit under – en internationell överenskommelse. Tanken med skyltningen är att man vid höjd beredskap ska se de utmärkta platserna. Men under fredstid är det inte nödvändigt att skylta runt hela objektet. Då räcker det med en mindre skylt.
Det är länsstyrelsens uppgift att göra urvalet av byggnader, kyrkor och fornlämningar som ska märkas ut som kulturegendom enligt Haagkonventionen. Därefter söker länsstyrelsen tillstånd hos Riksantikvarieämbetet för att få använda Blue Shieldskylten.
Om Helsingborgs Konserthus
Helsingborgs Konserthus är en del av det kommunala bolaget Helsingborg Arena & Scen ABoch är delvis finansierat av statliga och regionala medel genom Region Skåne. Bolaget innefattar Helsingborg Arena, Sofiero slott och slottsträdgård och Helsingborgs stadsteater.
