Baneveien 16 i Bergen Norge, har fått nytt liv genom en omfattande renovering som kombinerar modern energieffektivitet med respekt för byggnadens historiska karaktär. Med åtgärder som havsvattenuppvärmning, sedumtak och användning av lågkolhaltig betong har projektet minskat utsläppen av växthusgaser avsevärt och visar hur äldre byggnader kan anpassas till framtida miljökrav.

– I stadsnära områden är de flesta områden redan upptagna av befintlig bebyggelse. Om vi ​​lyckas uppgradera dessa till dagens krav, istället för att riva och bygga nytt, blir miljövinsterna betydande, säger Runar Handegard, projektledare på LAB Entreprenør, totalentreprenör på projektet.

Baneveien 16 byggdes som en kontorsbyggnad 1961. Byggnaden hade stått tom i över 12 år när LAB Eiendom och EGD Property gemensamt tog över byggnaden.

– Vi ville förvandla en sliten och sliten byggnad, och få den snabbt fylld med hyresgäster. Med nya bra restauranger i byggnaden som lockar många kunder ser vi att hela området har fått ett efterlängtat uppsving, säger projektledare för Baneveien 16, Kjetil Saunes.

Bevarande och förbättring

Förutom att bevara en historisk karaktär var det en utmaning med låga golvhöjder i den befintliga byggnaden. Två våningar revs och två nya våningar etablerades med ny våningshöjd. En tillbyggnad på bakgården uppfördes och sträcker sig över alla våningsplan. Byggnaden har nu tio våningar, en under mark och nio över, med en total yta på cirka 5 500 kvadratmeter.

På första våningen finns restaurangen och baren Bark Mat och Vinbar. Den används som matsal på dagarna och är öppen för gäster på kvällen. På andra våningen har den exklusiva restaurangen Gaptrast öppnat. Sex våningar är fyllda med kontorsytor och på nionde våningen ligger en lägenhet på 300 kvadratmeter med utsikt över hela staden. I byggnaden finns även cykelparkering med hiss, tvättstation för cyklar och kapprum.

Klimatnytta vid rehabilitering

Baneveien 16 ligger i centrala Bergen och var nära att rivas om det inte varit för tanken att förvandlas genom omfattande rehabilitering. Genom att bevara den befintliga råbyggnaden har byggherren sparat onödiga utsläpp av växthusgaser, resurs- och energianvändning. Entreprenörens beräkningar visar att byggnaden har uppnått 36 procents minskning av växthusgasutsläppen från material jämfört med en referensbyggnad, trots att nytt byggnadsbestånd tillkommit. Lågkolbetong klass A har använts i nybyggnadsdelen.

Med förbättrad energianvändning i byggnaden beräknas minskningen av växthusgasutsläppen till en besparing på 1 872 ton CO2-ekvivalenter. Byggnaden har uppnått energiklassning ljusgrön A för bostadsdelen och mörkgrön A för kontors- och restaurangdelen. Energin hämtas från en separat värmepump som är ansluten till en sjövattenledning och som täcker minst 80 % av värmebehovet.

– Uppvärmning i form av ”kortresta” havsvatten är klimatvänligt och säkerställer stabila och förutsägbara energikostnader för byggnaden, säger entreprenören Handgard.

Förutom att byggnaden förfallit under flera år hade byggnaden inte fått några uppgraderade energiåtgärder efter byggåret. Under rehabiliteringen var Byantikvaren måna om att bevara byggnadens särart, vilket var utmanande med en glasfasad med dåligt U-värde.

– I nära dialog med Byantikvaren kom vi fram till en lösning där vi kopierade den ursprungliga ”rastafasaden” till en ny elementfasad som uppfyller dagens energikrav, säger Saunes.

Byggnaden har ett SD-system som optimerar energianvändningen genom att anpassa sig till väderförhållanden, inomhusklimat och beläggning samtidigt som solavskärmningen styrs automatiskt enligt soldiagram och sensorer. Detta säkerställer minimal energianvändning och ett högkvalitativt inomhusklimat.

94 procents sorteringsgrad

Mängden avfall på byggarbetsplatser har ökat igen det senaste året. I miljöstrategin för projektet satte byggherren ett mål på 90 procent sorteringsgrad. I slutet av projektet visade siffrorna en överuppfyllelse, en jättestor sorteringsgrad på 94 procent. Matavfallet som produceras i byggnaden tas om hand av ett insamlingssystem där delar av matavfallet hämtas av grisbonden. På taket har det etablerats sedum, framställt av återvunnet material. Sedumtaket fungerar som en dräneringsåtgärd för dagvatten innan det släpps ut i det kommunala dagvattennätet på ett kontrollerat sätt.

Arkitektoniska utmaningar

Byggnader från efterkrigstiden kännetecknas ofta av lägre takhöjder.

Projektledare Saunes säger att begränsningen gjorde att de tillsammans med arkitekten, Nordic Office of Architecture, fick tänka kreativt:

– Tillsammans med arkitekten skapade vi ett koncept som gjorde byggnadshöjden till något positivt. Med materialanvändning, djupa fönsterkarmar och variationer i takhöjd upplevdes ytorna som exklusiva och med en särpräglad identitet som stack ut på marknaden, säger han.

Arkitekt Paul Moorhouse på Nordic Office of Architecture förklarar ytterligare:

– Förvandlingen av byggnaden var en balansgång mellan bevarande och förnyelse. Vi stötte på flera utmaningar på vägen, särskilt relaterade till den begränsade takhöjden och viljan att bevara byggnadens karaktär. Genom att använda innovativa lösningar och material har vi lyckats skapa en byggnad som är både hållbar och estetiskt tilltalande, säger han.

Den ursprungliga terrazzotrappan från 60-talet renoverades och golvet i restaurangen är av kullersten som består av gammalt återvunnet trä.

Wikborg Reins hus

Den största hyresgästen är advokatfirman Wikborg Rein som flyttade in för några månader sedan. Wikborg Rein hyr fyra och en halv våning och är ursprunget till byggnadens smeknamn, ”Wikborg Reins hus”.

Heidi Skuterud var projektledare för flyttprojektet på Wikborg Rein och säger att det var viktigt att flytta in i en byggnad med miljökvaliteter:

– Det är viktigt för Wikborg Rein att hjälpa till att minska vårt fotavtryck så mycket som möjligt, så det här var en bidragande orsak när vi skulle flytta. Vi trivs väldigt bra i de rehabiliterade lokalerna och tror inte att det kunde bli bättre om det var en ny byggnad, säger hon.