– Det finns regler för ljud vid byggande men ingen som har en helhetssyn på hur en bra ljudmiljö skapas. Arkitekter har fem års utbildning men läser inget om ljud. Akustiker har också fem års utbildning men läser inget om arkitektur. Det innebär att när akustiker anlitas som ljudkonsulter blir deras rapporter svåra att tyda för arkitekterna.

Det säger ljudmiljöexperten Lars Bergh som har en lång karriär som ljudtekniker bakom sig. När han fick kontakt med akustikprofessorn Thomas Lagö började han intressera sig för hur dåliga ljudmiljöer kan leda till stressrelaterade sjukdomar och vad som kan göras för att undvika det. I dag driver han företaget Ljudombudsmannen.

Lars Bergh är frustrerad på den svenska byggsektorn. Han vill att arkitekterna tar med ljudmiljön redan när de ritar en byggnad. Kunskapen hur man bygger bra ljudmiljö finns, det gäller bara att få med den i processen.

Leder till stress

Han påpekar att det finns enkla åtgärder för att få till bättre ljud men att det ofta kräver nya sätt att tänka.

– Varför sitter högtalarna i taket i flygkabinen när våra öron sitter på sidan av huvudet? Ett lok på ett järnvägsspår kan framkalla ett tjutande gnissel, men ingen gör något åt det. Genom att spruta vatten på spåret skulle ljudet försvinna.

Lars konstaterar även att de flesta får problem med hörseln när de blir äldre. Förr började det vid 60-årsåldern men i dag börjar det redan vid 45-årsåldern.

– I Sverige har vi 100 000 sjukskrivna i stressjukdomar. Av dessa skulle jag gissa att cirka hälften beror på buller. Det innebär stora kostnader för samhället och lidande för de drabbade. Därför måste vi få ner ljudnivåerna på industrier, kontor, skolor och restauranger.

Enkla åtgärder

Och det finns enkla åtgärder för att minska ljudet utan att det kostar mycket extra, förutsatt att det görs tidigt i byggprocessen. När Lars Bergh är ute hos kunder och ljudmätningen visar för hög ljudnivå kan han föreslå åtgärder för att minska den.

– Det går att lappa och laga i efterhand men det blir sällan riktigt bra, det blir ofta fult och det blir dyrt. Därför vill jag att arkitekterna ska ta med ljudet redan när byggnaderna ritas. Varför är till exempel de flesta rum fyrkantiga? Det gör att ljudet studsar mellan väggarna och ger eko. Genom att flytta en vägg några grader minskar det betydligt, påpekar Lars Bergh.

En annan åtgärd är att dämpa en långvägg och en kortvägg med mjukt material.

– Men det funkar inte att dämpa båda kortväggarna. Det måste vara en hård yta mot en mjuk yta. Samma tänkande gäller golv och tak. Om du harv ett hårt golv ska taket vara mjukt och tvärt om. Man bör också tänka på att glasväggar fungerar som en spegel för ljud.

Böjda korridorer

När Lars frågar arkitekter varför de alltid ritar raka korridorer får han svaret att ”så har vi alltid gjort”. Genom att rita en korridor så att den böjer av med vissa mellanrum stoppas ljudet från att fortplanta sig genom hela korridoren.

– Det här är lösningar som enkelt görs med några pennstreck på en ritning. Och det är åtgärder som finns kvar i huset under hela dess livslängd.

Många och höga ljud ger ett adrenalinpåslag eftersom hjärnan uppfattar det som en fara. Om öronen aldrig får vila fortsätter adrenalinpåslaget och leder till stress. Om vi kan hålla nere ljudnivåerna och mängden information klarar öron och hjärna att sortera bort bullrigt ljud.

– Det här är så självklarhet men ändå fortsätter vi att bygga in fel som skapar skadliga ljudmiljöer i våra byggnader. Ett bra exempel är öppna planlösningar. Kök och vardagsrum tillsammans kanske verkar mysigt men ur ljudsynpunkt är det inte bra, påpekar Lars Bergh.

Landskap och kontorsrum

Detsamma gäller öppna kontorslandskap som länge varit populärt. På senare tid syns en viss trend att öppna landskap blandas med egna kontorsrum, något som gläder Lars Bergh.

– En bra lösning är att ha hälften öppna landskap och hälften kontorsrum. De som vill ha ett eget rum ska kunna få det. Se till så att de som lätt störs av ljud hamnar i rummen längst från kök, printrar och annat ljudskapande.

Några rum kan vara allmänna och användas av den som behöver det för tillfället. Resten kan vara öppet landskap.

– En del företag tänker att de spar golvyta om alla medarbetare kan sitta i samma rum. Men då är risken stor att halva styrkan blir sjukskriven på grunds av stress. Det äter snabbt upp den besparingen.

För Lars är det viktigt att frågan om hur ljud i byggnader påverkar människor börjar tas på allvar.

– Jag vill att arkitekter ska tänka mer på hälsa och sluta rita byggnader vi blir sjuka av. Det handlar om att skapa behagliga ljudmiljöer, skydda vår hörsel och att minska stressrelaterade sjukskrivningar. Och det är inte svårt att göra det, konstaterar Lars Bergh.