När Lillestrøms kommun, nordost om Oslo, skulle bygga en ny gymnasieskola ville man ha en skolbyggnad med bra miljöegenskaper och krav på 50 procents minskning av växthusgasutsläppen jämfört med en referensbyggnad. Resultatet blev en skola byggd i massivt trä och en enorm minskning av växthusgasutsläppen med 52 procent.
Dessutom har projektet lyckats leverera på målet att återställa ursprunglig natur.
– I Lillestrøms kommun vill vi bygga för framtiden. Krav på miljö och hållbarhet i skolbyggnaden har utfallit positivt sett till totala kostnader. Vi har också tagit tillvara på området och nått målet att ha en flexibel byggnad som stimulerar kontakt. Vi upplever att vi både sparar pengar i driften och att användarna är mer nöjda, säger hållbarhetssamordnare i Lillestrøms kommun, Rebekka Schou de Besche.
Första projektet i massivt trä
Sophie Radich är Lillestrøms kommuns första massivträprojekt. Endast musikavdelningen är gjord av betong på grund av höga krav på akustik.
– Massivträ var ett önskat material från kommunens sida. Sophie Radich har blivit en luftig, ljus och mycket välplanerad skola. Det är mycket naturligt ljus genom glasfasader och takfönster, med öppna ytor och massivt trä nästan överallt. Både elever och lärare får en bra skoldag här, säger Odd Roar Sandtveit, projektledare för byggherren Lillestrøms kommun.
Mette Berg i Arkitema har varit projektledare för en arkitekt i förprojektering, samt i detalj- och utförandefas. Hon berättar att beställaren ställer höga miljökrav tillsammans med höga krav på arkitektoniska kvaliteter både inne och ute:
– De valda materialen ger ett bra inomhusklimat, säkerställer en robust byggnad och säkerställer låga drift- och underhållskostnader. Byggnadens arkitektoniska vision har varit att lyfta fram så mycket exponerat trä som möjligt i inredningen, säger arkitekten.
Översvämningsfarligt område
Ungdomsskolan ligger på en plan tomt i det som tidigare var ett myrområde. Området ligger inom en översvämningszon, och har avrinnings- och översvämningsvägar mot Sogna och Nitelva. Byggnadens förmåga att hantera dagvatten på ett bra sätt har därför varit en viktig del av konkurrensunderlaget.
Genom att anlägga en bäckränna genom tomten leds regnvatten från den nya stadsdelen Kjeller via bäckfåran och vidare till Sogna och Nitelva. Både taket och utomhusområdena är byggda för att hantera och fördröja nederbörd, med sedumbeklädnad på taket och en lång öppen dagvattenränna som går genom hela projektet. Denna åtgärd bidrar till en god dagvattenhantering.
– Allt ytvatten leds längs stigarna ut till grönområdena och mot en öppen bäck, säger Tord Erik Feldt Enger, som varit ansvarig landskapsarkitekt i projektet.
Återställande av lokal natur
Parken som omger skolbyggnaden tar sitt uttryck från floddeltatets landskap. Stigarna ligger som älvleder, och slingrar sig genom landskapet och delar upp tomten i olika landskapsupplevelser. Planteringarna fungerar som livsmiljöer och mellanstationer för arter som rör sig genom området.
– Regnvatten och djurliv behöver goda förbindelser som måste planeras i samverkan. Dagvattenkanalen bidrar till att öka försörjningen för de djur- och insektsarter som finns på platsen, säger Feldt.
Skolan byggdes med omfattande användning av ekologiska restaureringsprinciper i utomhusområdena.
– Vattenälskande växter av typen mandelpil, en rödlistad art som finns i området nära Sogna, har planterats nära bäcken, fortsätter Feldt.
Bjuder in lokalbefolkningen till aktiviteter och upplevelser
Sophie Radich School svarar på Bygg21:s 10 kvalitetsprinciper för bra byggnader och ytor. Den första kvalitetsprincipen är att bra byggnader och ytor stimulerar till kontakt, aktivitet och upplevelser. På Sophie Radich har samspelet med närområdet varit en grundläggande tanke i utformningen av skolan redan från början. Skolbyggnaden har en byggnadskropp som en fyrklöver och ligger centralt på den 30 hektar stora tomten. Läget och utformningen av skolan gör att den vetter mot staden och tätorten och bjuder in användare och besökare till skolområdet.
Parken är en attraktiv förbindelse för människor som reser mellan rekreationsområdena längs Nitelva och bostadsområdena vid Volla, Åråsen, Sørum och Kjeller. Mette Berg i Arkitema berättar om den sociala aspekten av skolans design:
– Vi hade en ambition att skolan skulle synas i närmiljön och vara en symbol som förenar invånarna. Byggnaden öppnar upp för allmänheten och är en attraktiv och inbjudande mötesplats som väcker nyfikenhet. Skolan och parken ska på sikt bli en del av en sammanhållen grönstruktur som binder samman utvecklingen av Kjeller flygplats och staden, avslutar Berg.
