Den cirkulära stadsdelen – beräkning visar hur långt det går att komma år 2040
Av Redaktionen Stordåhd |
I den cirkulära stadsdelen är återbruk och återvinning mycket väl utvecklade. Kontrollen är långt driven över flöde av produkter och material som går att återbruka och återvinna, men även kontroll på mat och organiskt avfall. Stadsdelen producerar en del av sitt livsmedelsbehov. Även sitt energibehov, då med solvärme, sol-el och biogas. Energi- och resursanvändning optimeras och klimatpåverkan minimeras.
För att uppnå den cirkulära stadsdelen krävs ett holistiskt tänkande – man måste se hela stadsdelen som ett sammanhängande system med flöden av material och energi. För att realisera en cirkulär stadsdel krävs också förändringar i beteende och attityder. De som planerar stadsdelen måste göra den trivsam och stimulera både delningsekonomi och lokal produktion. Planerarna måste beakta alla sociala värden, vilka är förutsättningar för att cirkulariteten ska fungera.
Från linjär till cirkulär
Vi står nu inför en övergång från linjär till cirkulär ekonomi. Hur kan då en stadsdel som är fullt ut cirkulär utvecklas och fungera? Som är hållbar bland annat i den utsträckningen att den har mycket låg klimatpåverkan.
Denna fråga ställde man sig på Gävle kommun, när det handlade om stadsdelen Näringen, ett industriområde som i dag präglas av verksamhet, men som kan omvandlas till en hållbar stadsdel med boende. Gävle kommun har ambitionen att Näringen ska bli Europas mest hållbara stadsdel. För att få svar på sina frågor vände sig kommunen till bland annat Sweco.
– Vi fick frågan om hur en stadsdel kan göras fullt ut cirkulär. Det var ett drömuppdrag för oss. Då fick vi nämligen möjlighet att använda flera av våra discipliner inom Sweco, inte minst arkitektur, planering och flera teknikområden, berättar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
Utredningen som Sweco gjorde presenterades som en förstudie för Gävle kommun. Sweco gör kontinuerligt uppdrag som gäller ytterligare städer och stadsdelar, i Sverige och ute i Europa. Det handlar om olika typer av förstudier, arkitektur, tekniska utredningar, infrastruktur, kretsloppskoncept med mera. Stadsdelar som har varit aktuella i konsultuppdragen är i sammanhanget främst UN17 Village (Köpenhamn), Børnehuset Svanen (Gladsaxe, Danmark), Alholmen (Jakobstad, Finland), Mindemyren kanal (Bergen), Wickevoort (Nederländerna) och Älvstranden (Göteborg). För Göteborg togs ett koncept fram för hur kretslopp av råvaror, livsmedel och matrester skulle kunna se ut, och detta innefattande bland annat jordbruk, akvakultur, avloppsrening och biogasproduktion. Sweco är även partner i det Vinnova-stödda projektet AIFOOD — ”AI for a sustainable food chain from farm to fork”.
Urbana insikter
Sweco ger ut en serie rapporter under titeln ”Urban Insight”. I oktober utkom rapporten ”Circular City Transformation”. I den samlar Sweco presentationer av de nämnda stadsdelarna, inklusive Näringen i Gävle, samt visar också ett exempel från Rotterdam och nämner som framstående inom cirkularitet städerna Amsterdam och Cork där Sweco gjort insatser.
Med Näringen i Gävle som utgångspunkt har Sweco gjort kalkyler på bland annat energi, klimatpåverkan och matproduktion. Den tänkta plan som varit utgångspunkt för kalkylerna är att 6000 lägenheter (för 15000 invånare) byggs i Näringen. Befintliga byggnader återbrukas, befintliga material återbrukas och återvinns. Detta kan gälla upp till 100 procent i vissa delar. Gröna områden sparas och får ingå som komponenter i cirkulära processer. Lokalutrymmen och olika ytor delas av flera aktiviteter. En digital tvilling av stadsdelen innehåller bland annat en kooperativ marknadsplats. Hela grannskapet blir cirkulärt under mottot ”nästan inget lämnar Näringen”.
Tekniska kalkyler
Swecos beräkningar visar att jämfört med ett referensfall idag kan stadsdelens energibehov minskas med i storleksordningen 75 procent. Tack vare solceller på alla oskuggade fasader och kombipaneler på alla oskuggade tak, minskar energibehovet för bostäderna med 60 procent. Detta tillsammans med andra åtgärder gör att behovet av energi minskar rejält.
Persontransporter sker till fots, med cykel eller med el-fordon. Bilar hyrs från bil-pool. Bilåkandet blir endast 200 km/mån och familj jämfört med ett referensvärde idag på 1000 km/mån. Tack vare ändrade resvanor och elfordon blir utsläppet av CO2eq från transporter 97 procent mindre jämfört med ett referensfall.
Mat produceras i form av fisk i fiskodlingar och nyttiga grödor i hydroponisk odling. Organiskt avfall från matproduktionen används för att producera biogas som kan värma lokaler.
Modellerna och kalkylerna har tagit sikte på att Näringen eller en motsvarande stadsdel skulle kunna realiseras till 2040.
Beteendeförändringar
Sweco har också beskrivit vad som i övrigt behövs för att nå långt driven cirkularitet. Detta är givetvis inte enbart en fråga om teknik och innovation. Den och de som utvecklar stadsdelarna måste arbeta med sociala och andra mjuka värden.
Swecos redovisning avslutas med att beskriva fem vägar och femton konkreta handlingar som kan tillämpas för att nå målen.
Attityd- och beteendeförändringar krävs givetvis, en ny livsstil rent utav. Att dela saker, i stället för att äga det mesta själv, sätter ett nytt tänkande på prov. Den första vägen av fem, heter ”Mindset shift – The city as a shared place”. Även i kommunerna och hos konsultföretagen måste man tänka nytt. Kommunernas olika förvaltningar måste samarbeta och samverka för ett systemtänkande. Rent tekniskt handlar det om flöden av material och energi i ett system som ska optimeras på ett genomgripande plan. Och från att under planeringsarbete idag ta varje enskild fastighet i beaktande, till att beakta hela stadsdelen. Tänka i kretslopp och tänka holistiskt.
Arkitekter är samhällsbyggare som gillar teknik. Nu måste teknikperspektivet vidgas. Vad gäller Sweco och flera andra konsultföretag finns kompetensen, men mer samverkan måste till, både internt och externt.
– Nu och framåt expanderar arkitekternas område. Vi tar nu också med mobilitet i stadsdelen, hur människor rör sig, hälsa, trivsel, livsmedelsförsörjning, materialflöden med mera, säger Charlie Gullström. Ett samlat grepp måste till.
Hållbarhet och därmed cirkularitet är inte en fråga för en utvald konsultfirma, en kommun eller en enskild fastighetsägare. Frågan måste drivas i samverkan.
– Nu krävs en accelererande omställning, för hållbarhet och för att klara klimatutmaningen, avslutar Charlie Gullström, arkitekt samt forsknings- och innovationsstrateg hos Sweco.
På bilden: Vision av odlingslandskap i staden. Stadsdelen Sätra i Västerås