Helt partikelfritt reningsverk byggs i Kristianstad
Av Redaktionen Stordåhd |
När ombyggnationen av Kristianstads reningsverk är färdigbyggt 2025 blir det ett helt partikelfritt reningsverk där man genom samverkan mellan kommun och NCC lyckas nästan halvera kostnaden jämfört med andra reningsverk i liknande storlek. Men vägen dit har inte varit självklar.
Reningsverket i Kristianstad byggdes i mitten av 1950-talet och har sedan 1980-talet byggts om i omgångar. 2012 byggdes kvävereningen om, vilket var en större ombyggnation. Nu har verkligheten med växande befolkningsstruktur och industrier hunnit ifatt och hela reningsverket byggs om för att kunna rena avloppsvattnet innan vattnet rinner ut i Helge å och vidare ut i Östersjön.
– Det är framför allt de stora livsmedelsindustrierna som bidrar med organiskt material i avloppsvattnet som reningsverket måste hantera. Det har hänt att vi fått 10 000 liter grädde in reningsverket när Skånemejeriet havererar. Vi har höga kloridhalter att hantera och långa ledningar som är syrefria och då har vi problem med svavelväte, förklarar Lars Svensson, chef för VA-avdelningen i Kristianstads kommun.
– Från början var det sagt att vi skulle bygga fristående moduler som skulle inkorporeras i befintligt verk. Men när vi räknade på det fanns det stora risker med inkopplingar och det skulle bli allt för kostsamt för kommunen att driva detta, säger Christer Nothnagl, fastighetschef i Kristianstad kommun.
Per Johansson, chef för vatten och miljöteknik på NCC, har varit med från början i byggprojektet. Han berättar att redan 2016 började NCC skriva på anbud till Kristianstad kommun och som tilldelades 2017.
– Vi satte igång halvårsskiftet 2017 med att etablera samverkan mellan kommunen och oss. Vi gjorde ett systemval och vi använde hösten till att få igång samverkan med det vi hade kommit överens om. När miljötillståndet kom den 5 juli 2018 hade vi designat och projekterat efter de miljökrav vi trodde skulle komma. Men kraven var ännu hårdare och vi fick designa om verket, berättar Per Johansson.
Det fick bli ett omtag i projektet och reningsverket projekterades om. Utsläppskraven var högre ställda än man ansökt om, både vad gäller utsläppshalter och mätperioder. Krav på utgående Ammonium kväve (NH4-N) tillkom och reningsverket skulle även förbereda för läkemedelsrening i framtiden. Luktolägenheter i omgivningen fick inte förekomma och de nya utsläppshalterna skulle uppnås senast fem år efter det att tillståndet tagits i anspråk.
– Kraven var ganska mycket högre än på det gamla verket. Så vi fick gå tillbaka till ritbordet och se om vi kunde bygga mer kostnadseffektivt och dimensionera om från 260 000 Pe (personekvivalenter) till 330 000 PE i det nya verket. Med dagens elpriser har beslutet fallit oss i händerna. Det var ett klokt beslut, konstaterar Lars Svensson.
– Eftersom det var en samverkan kunde vi genom att ändra designen uppfylla de hårdare kraven. Istället för att bygga två nya anläggningar och bygga om några befintliga tittade vi på hur vi skulle kunna påverka befintlig drift- och markpåverkan. Det visade sig vara extremt dyrt då vissa byggnader var i så dåligt skick att de hade rasat. Då bestämde vi oss för att bygga ett stort block istället, vilket vi gör nu, säger Per Johansson och visar på en karta över det nya reningsverket som nu byggs.
De blå byggnaderna behåller man, de gula byggnaderna byggs om och de röda byggnaderna rivs. Den stora förändringen är den nya intagningspumpstationen som byggs nu i det nedersta högra hörnet av bilden. Man bygger två nya intagspumpstationer, som ligger norr om befintligt reningsverk.
Men nu är delar av Kristianstad byggd på sjöbotten där platsen som reningsverket nu finns ligger egentligen 1,20 meter under havet. Markförhållandena är långt ifrån optimala. Under två meter jordlager ligger dy ner till 35 meters djup och längst ner berggrund. Det betyder att 1 400 pålar har borrats 20-40 meter ner i till berggrunden så att byggnaderna inte sjunker.
– Nu när vi hade detaljprojekteringen och pålningen klar kunde vi börja gjuta betongen. Mesta delen av betongen ska vara färdiggjuten i mars 2023. Därefter ska maskinell utrustning installeras, vilket vi räknar med vara klara med under våren 2024. Därefter påför vi vatten under en testperiod för att se om anläggningen klarar det, säger Per Johansson.
Våren 2024 måste vatten in i det nya reningsverket för att testköras i alla teststationer. April 2025 ska det nya verket vara godkänt.
– Vi har dessutom byggt en mindre anläggning för läkemedelsrening för att utvärdera framtida krav på läkemedelsrening, det ingår som ett krav i vårt tillstånd från Länsstyrelsen. Resultatet från den anläggningen skall sedan ligga till grund för vilka ämnen som skall renas bort och till vilken grad, säger Lars Svensson.
Reningsverket som byggs nu prognosticeras till runt 760 miljoner kr inklusive byggherrekostnader och miljötillstånd. Till byggnationen av det nya reningsverket renoveras slamhanteringen och nya intagspumpstationer byggs. Sammantaget med alla ledningar handlar det om en miljard kronor under en tioårsperiod för att möjliggöra förtätning och expansion av staden. Men då ska man också beakta att detta är en investering som ska räcka 50-70 år fram i tiden.
Från mitten av våren 2025 lägger det gamla verket ner och driften går helt över till det nya. Då rivs också de byggnader som är markerade med rött. Men då får Kristianstads kommun ett helt partikelfritt reningsverk, eftersom membran ligger som slutsteg innan vattnet rinner ut till Östersjön.
– Alla ändringar som skett och det stora omtaget vi gjort hade aldrig kunnat göras utan samverkan. Det har varit grundbulten i projektet. Samverkan gör det enklare så att det inte påverkar ekonomin. Detta är ett mycket kostnadseffektivt verk, mycket lägre än jämfört med andra reningsverk i liknande storlek, säger Per Johansson avslutningsvis.
Han visar en bild på en ko med en freudiansk bläs som tittar in i kameran. I första anblicken ser man fyra kor, men tittar man noga ser man två ansikten i bläsen som pratar med varandra. Frågan är vad du ser först. Viktigast är att alla ser samma sak, menar Per Johansson.
