– Att det inte byggs lika många bostäder längre är starkt kopplat till att reglerna omöjliggör för stora grupper av människor att efterfråga en bostad. Här behöver regeringen vara självkritisk och ta ansvar för att utforma en politik som åtgärdar problemen, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.
Dagens byggsamtal grundar sig i att påbörjade bostadsbyggen i riket har minskat med 27 procent sedan toppnoteringen år 2017. I storstäderna är det ännu värre: i Stockholms län har bostadsbyggandet mer än halverats.
Stockholms Handelskammare anser att den negativa utvecklingen är en väntad följd av dubbla amorteringskrav i kombination med övriga kreditrestriktioner. Tidigare har analysföretaget WSP visat att bostadsproblematiken i Stockholmsregionen – definierat som kommunerna i Stockholms län, sju kommuner i Uppsala län och fyra kommuner i Södermanland –uppgår till 36 miljarder kronor i termer av förlorad tillväxt.
– Hyresmarknaden har länge varit dysfunktionell och med den här förändringen har även den ägda delen av bostadsmarknaden blivit otillgänglig. Vi hoppas och tror att regeringen inser att amorteringskraven höjt muren in på bostadsmarknaden markant och därmed förstärkt dysfunktionaliteten på ett sätt som får väldigt stora konsekvenser för tillväxten och i förlängningen vårt välstånd, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Professor Lars E.O Svensson har tidigare, i en rapport till Stockholms Handelskammare, påvisat att amorteringskravens effekter varit negativa och införts genom felaktiga tolkningar av internationella erfarenheter.
Det är en uppfattning som andra ledande ekonomer – exempelvis Harry Flam, John Hassler och Robert Boije – gett stöd för.
De beräkningar som Lars E.O Svensson gjort visar att den genomsnittliga enrumslägenheten i Stockholms kommun medfört en boendebetalning om cirka 6 700 kronor per månad. Amorteringskrav på knappt 6 000 kr per månad höjer denna summa drastiskt till hela 12 600 kronor per månad.
En ung person med utbildning och jobb som kunnat spara ihop till kontantinsatsen skulle utan amorteringskraven kunnat få lån och köpa sin första bostad vid en månadsinkomst om 25 000 kronor per månad i detta exempel. Men amorteringskraven har höjt gränsen för att få lån till en månadslön om minst 35 000 kronor.
– I praktisk mening innebär det att reformerna stängt ute stora grupper från möjligheten att köpa en bostad. Det blir därmed svårt att skaffa en bostad på såväl hyres- som bostadsrättsmarknaden. Det får också en inverkan på byggandet vilket är en mycket negativ och skadlig bieffekt av amorteringskraven, säger Andreas Hatzigeorgiou.
– Regeringen måste se sin egen roll i denna utveckling och ta ansvar för de negativa effekter som de på varandra staplade kreditrestriktionerna har skapat. Dessa måste samlat ses över. På kort sikt bör åtminstone det skärpta amorteringskravet rullas tillbaka. Just nu krossas människors bostadsdrömmar samtidigt som företag vittnar om problem att rekrytera eftersom många har svårt att flytta för att ta ett arbete, säger Andreas Hatzigeorgiou.
